…så har prins Eugen sagt (1865-1947). Han var landskapsmålare, formgivare och konstsamlare och grundade konstmuseet Prins Eugens Waldemarsudde.
Titel: "Prins Eugens värld av blommor…" I en ny bok som kommer ut 8 december 2014, får vi följa Waldemarsuddes florist Kristina Öhmans arbete med vackra blomster-arrangemang genom text och framförallt bilder. Hon ger kreativa råd om hur man komponerar buketter, från säsongens växter och naturliga materiel. Hon ger idéer om att tänka nytt för vad som kan bli snyggt i den åtta-kantiga krukan som kallas Waldemarsuddekruka. Det kan handla om kvistar, krukväxter, blommor, kräftor! och mycket annat. Bara fantasin sätter stopp.
I boken står den svenska formklassikern Waldemarsuddekrukan i centrum. Krukan formgavs av prinsen 1915 framförallt för att användas inom familjen och som gåva till vänner. Det var vanligt under sekelskiftet 1900 att konstnärer inte bara målade utan också ägnade sig åt konsthantverk, inredning och hela boendemiljöer. Inspiratonen kom från den engelska rörelsen med William Morris som frontfigur, dvs den "engelska Arts- and crafts-rörelsen"..
Bilderna ovan är tagna på cafe Ektorpet där boken presenterades tillsammans med en jul-lunch-tallrik (årets första!!)
Bild: En juluppsättning med mossa, apelsinskiva och röda band, i liten Waldemarsuddekrukan. Sött.
Nästa år 2015, fyller Waldemarsuddekrukan 100 år, en symbol för Waldemarsudde och det vill man hylla! Beskrivning: Waldemarsuddekrukan står på åtta fötter. Den är åttakantig, och har en svagt konisk form med enkel dekor, med bl a horisontala vågband i vit glasyr. Det var en skulptör som hette Axel Bruce sin fick i uppgift att ta fram gjutformen och kärnan till krukan för ett "arvode om 200 kronor" inför en kommande tillverkning på Gustavsberg, kan man läsa i bokens inledning, skriven av Karin Sidén, som är överintendent på Waldemarsudde. Krukan tillverkas i 5 storlekar idag, den s k "1:an" och "den låga "trean" som båda är ritade av prins Eugen. De andra storlekarna har tagits fram senare under den museala tiden.
Foto ovan från boken. Prins Eugen i blomsterrummet, 1910-tal, omgiven av stampelargoner i plåtar på golvet. Fotograf okänd.
Prins Eugen var Oskar II och drottning Sophias fjärde barn. Han tilläts - motvilligt av föräldrarna och hovet - att studera konst i Paris. Året var 1887.
Bild: Ann Larås, mars 2011.
För att bygga sitt "slott", sin bostad, anlitade arvprinsen Eugene den då kände och "på modet" arkitekten Ferdinand Boberg. Prins Eugens bostad och ateljé byggdes på denna vackra udde på södra Djurgården vid inloppet till Stockholm. På platsen drevs tidigare ett rederi, och här fanns också en brädgård innan marken köptes. Huset stod klart 1905. Galleriet för den växande konstsamlingen stod klart senare, 2013. När Waldemarsudde skänktes av prinsen till staten 1947, så ingick alla byggnader, parken och trädgården och en konstsamling som bestod av närmare 7000 konstverk, svenska, nordiska och franska. Han skänkte också inventarier, lösöre och ett kapital till stiftelsen som driver museet.
och avslutningsvis….Här nedan är några bilder ur boken, vackra uppslag och blomsterarrangemang - av Kristina Öhman, som jag blir inspirerad av och ser fram emot att försöka göra egna uppsättningar hemma.
Bilder: Säsongens blommor, eller kanske amaryllis, mossa, eller varför inte lägga skaldjur i krukan, jordgubbar, en efterrätt - och placera på buffébordet?
De vackra fotografierna till denna bok är tagna av: Yanan Li (på bild höger ovan)
Texter: Helena Kaasik, Karin Sidén och Kristina Öhman.
Redaktör: Salka Hallström Bornold.
Växtarrangemang och styling: Kristina Öhman.
avslutar med prinsens ord igen..
"Näst efter konsten tror jag blomster är min största glädje"
Kan inte annat än att hålla med…
/Ann Larås
Trädgårdsresor med guldkant till England, Italien, Frankrike och i Sveirge
/Ann
